Ett år med en Ikea Folkvänlig elcykel

Det är dags att sammanfatta intrycken av Ikeas elcykel. För tolv månader sedan tog jag min första tur med min nyinköpta elcykel. Det var med ett leende över hela ansiktet som jag en regnig och blåsig söndag tog en provtur till min nya arbetsplats. Känslan av att ha ständig medvind och nerförsbacke delas nog av alla som har testat en elcykel. Det är lätt att snabbt bli förälskad.

Min elcykel är en Ikea Folkvänlig, dammodellen inköpt för 5.995 kr. Ikea cykeln finns även att köpa under varumärket Diavelo. Samma cykel, samma specifikation, kostade ca 15.000 kr, när jag kontrollerade, ytterligare några tusenlappar i märkets ursprungsland Danmark.

När jag väl bestämt mig för att prova en elcykel var inköpet av Ikeacykeln en s.k. ”no-brainer”. Jag testade ett par andra elcyklar i 10-15.000 kronors klassen innan jag slog till. Som den elcykelamatör jag var kunde inte jag märka större skillnader så jag bestämde mig för att utnyttja Ikeas prisdump. Det har jag inte haft anledning att ångra.

Cykeln är likvärdigt rustat i jämförelse med sina klasskamrater. I familjen har vi en också en tysk kvalitetscykel från Sinus rustad med Boschmotor. Den kostade ca 22.000 kr. De synbara skillnaderna är fler växlar, bättre bromsar och dämpad framgaffel. Med största säkert är också motor och batteri av betydligt bättre kvalitet. Körupplevelsen och förmågan att ta mig från punkt A till punkt B skiljer dock inte på någon väsentlig punkt. Båda cyklarna är stabila och ger en känsla av kvalitet.

Min Ikea Folkvänlig har rullat 375 mil oavsett väder (ytterligare ca 200 mil på familjens andra elcykel). Den har hitintills laddats ca 150 gånger. Batteriet kapacitet har inte minskat alltför mycket ännu. I alla fall inte mer än ca 10 procent. Vill du läsa mer om batteriet kan du göra det här.

Cykeln har varit problemfri under första året, bortsett från en vecka då jag fick tre punkteringar. Men det kan knappast cykeln lastas för.

Det enda som har krävt en åtgärd är att en eker har gått sönder. Reparatören berättade att det var ett vanligt problem bland elcyklar då de ofta körs i betydlig högre farter och belastas mer än vanliga cyklar. När jag skulle hämta ut cykeln fick jag veta att mina hjul hade ovanligt kraftiga ekrar. Inget fusk på den punkten.

När det gäller underhåll har jag som vanligt gjort mitt bästa för att hålla det till ett minimum av ansträngning. Kedjan har oljats en gång och cykeln torkats av ett par gånger med en fuktad trasa. Trots det känns cykeln fräsch, ungefär som den gjorde på premiärturen för ganska exakt ett år sedan. Cykeln sitter ihop ordentligt och det är inget som skaver eller låter.

För min del tog det ca 10 månader att få igen investeringen då jag har upphört med att handla månadskort hos Skånetrafiken. Hade jag däremot bytt mot en bil hade kostnaden täckts på ett par månader. Med tanke på priset och vad andra elcyklar kostar går det inte påstå annat än att den var ett fynd.